Inuti en bok.blogg.se

 

Hemlös fortsätter ganska snabbt efter handlingen i Chanslös och direkt får vi reda på Alexias nya problem och gamla problem. Det visar sig än en gång att det är en hel del som hellre skulle vilja se henne död än levande och hon får samla ihop både nya och gamla vänner för att leta information samtidigt som hon undviker just en sådan framtid.

 

Gail Carriger fortsätter att göra mig glad med sina bra böcker. Efter första och andra boken hade jag väldigt höga förväntningar på den tredje boken och Hemlös fortsatte med precis samma positiva egenskaper som de tidigare böckerna. Trots att mycket i boken är ganska uppenbart så får jag ändå alltid reda på något nytt och det finns alltid någonting jag vill ha reda på. Hemlös hade dessutom fler vändningar än de tidigare böckerna och det hände en hel del oväntade saker. En sak är säker, jag gillar verkligen allt det roliga och fartfyllda i dessa böcker!

 

Början kanske inte rivstartar på samma sätt som i tidigare böcker, men vi får snabbt se att det händer nya mystiska saker i London. Dessutom får vi i den här boken besöka ett helt nytt land i Alexias värld.

 

Om Alexias anteckningsbok i Chanslös fick mig att tänka på Kittys blå anteckningsbok så får Madame Lefoux mig att tänka på en av de där fjompiga kvinnorna som alltid svimmar. Hon må vara modig och klä sig i hatt och kavaj, men hon får alltid ett slag eller annat som får henne att tuppa av.

 

 

Jag gillar fortsatt karaktärerna i den här serien. Alexia är lika stark och envis som i tidigare böcker och är verkligen något av en chockerande kvinna för sin tid. I den här boken får hon dessutom chans att grubbla över sina känslor lite mer än i tidigare böcker. Den karaktär jag kanske gillade mest i Hemlös är Ivy, Alexias ungmös vännina. Ivy är väldigt rolig, men räkna inte bort henne som dum. Hon har en hjärna under de uppseendeväckande hattarna. Det kommer i den här boken in ganska många nya karaktärer några som vi troligen inte kommer få återse, men några som vi kanske kommer träffa igen. Jag gillade de nya karaktärerna, men saknade Lord Akladema, den klädbesatta vampyren som inte var med så mycket i boken, men som i alla fall fick fälla några kommentarer i slutet av Hemlös. Dessutom saknade jag konversationer mellan karaktärer som vanligtvis ofta är på samma plats, men som inte var det i den här boken. 

 

Den konflikt som fick sin början i slutet av bok två byggs på i den tredje boken, men det är även gamla konflikter som mattas ut och några sådana som förstärks.

 

Jag måste verkligen berömma Gail Carriger för hur välgjord och bra uppbyggd hennes värld är. Allt är logiskt och så smart löst, till skillnad från andra författares sätt att förklara saker som inte ens blir naturliga och logiska i en helt onaturlig värld. Riktigt kul med en sådan välgjord bokvärld!