Vargbröder - Ondskans schaman
del: 5/6
författare: Michelle Paver
förlag: Semic
start: 2016-12-30
slut: 2017-01-01
Om:
En pojke, en flicka och en varg. Kan de besegra mörkret i Storskogen?
Jag börjar läsa direkt. Det krävs inget tänkande eller några funderingar det är bara att falla in direkt i fortsättningen om Torak och hans kamp mot ondskan.
Michelle Paver har gjort en ordentlig reaserch till sina böcker och att läsa böckerna om Torak, Renn och de andra, som utspelar sig för mer än 6000 år sedan, är riktigt spännande. Sättet de lever på facsinerar mig och miljön hon beskriver blir levande i detaljerna som karaktärerna upplever och beskriver. Boken har ett högt tempo från början till slut och den är riktigt, riktigt spännande. Jag vill bara veta mer. Det är imponerande att hela serien håller en sådan hög nivå och jag tycker de är percis lika bra och spännande som när jag läste de första gången för cirka tio år sedan.
Slutet av boken är en riktig guldstjärna. Om man har läst de fyra tidigare böckerna så blir man riktigt glad av det sockersöta slutet i den här boken. Det skiljer sig lite från de andra böckernas slut men får mig att längta ännu mer efter att återse karaktärerna i nästa bok.
Karaktärerna i boken är karaktärer man känner med. Det är uppenbart att Torak står i centrum och förutom honom och Renn, och vargen Ulv så ges de andra karaktärerna inte så mycket utrymme, men det spelar ingen roll för man får så mycket ändå, natur, berättelser och spänning.
Det är lätt att glömma att Torak och Renn bara är tolv år i den första boken och knappt femton i den här. De har så mycket kunskap som jag bara kunde önska att jag hade. De har växt upp som en del av skogen och inte på sidan av den. De känner igen växter och djur, de kan jaga och spåra och vet hur de ska ta rätt på alla delar av ett bytesdjur. De känner en vördnad och respekt för naturen och det som lever i den. Det är därför det ibland blir svårt när Torak låter sina känslor dra iväg med honom, när han inte riktigt tänker efter och försätter både sig själv och andra i fara. I den här boken märkts det i alla fall att han har mognat lite sedan tidigare böcker. Renn är både klok och tålmodig, om Torak styrs av känslor är hon den eftertänksamma. Som en del av korpklanen är hon tryggheten själv men på insidan döljer hon både en stor hemlighet och osäkerhet.
Jag minns Vargbröderserien som en av de mest spännande jag har läst och hur jag nästan tyckte den var otäck. I Toraks och Renns värld ryms både vänskap, äventyr och ond magi. Det går inte att göra något annat än att läsa vidare.
Böcker i serien Han som föddes att möta mörkret:
Vargbröder
Havets fångar
Demonernas port
Jagad av klanerna
Ondskans schaman
Vålnadernas berg