Kaffe med rån
titel: Kaffe med rån
del: 1/?
författare: Catharina Ingelman-Sundberg
förlag: Månpocket
start: ?/2-15
slut: 6/3-15
Om:
"Varför ska vi sitta här? Jag vill ha lite hålligång", tyckte Sven, 84 år.
"Och jag vill göra en båttur på Mälaren", gnällde hans vännina Selma, 83 år.
"Kan vi inte fara och shoppa allihop", tyckte Gertrud, och drog syster Barbro i ärmen. "Lite nya kläder skulle pigga upp."
Efter besparing, efter besparing har Märtha fått nog. Ålderdomshem är inget för gamlingar, bättre är det då med fängelset. Men hur ska hon få med bästa vännerna på ett sådant äventyr? Snart tar fantasierna fart och gamlingarna ger sig ut för att inte bara göra världen bättre utan också nå sitt mål - fängelset.
Jag gav den här boken till min mamma och pappa och nu fick jag för mig att läsa den själv. Jag hade inte några höga förväntningar på den och har inte läst något av författaren Catharina Ingelman-Sundberg förut. Jag blev dock positivt överraskad.
Kaffe och rån får mig att tänka på Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Joansson. Gamlingar som utför brott, att läsa från flera perspektiv och följa ålderdomshem och polis. I den här boken är åldringarna på rymmen, det var även hundraåringen, dessutom är båda historierna trassliga och svårlösta för polisen. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann är en klockren skrattsalva och Kaffe med rån är inte långt efter. Boken är lättläst och innehåller också en hel del viktiga tankar.
Ibland kan jag tycka att vänskapen mellan karaktärerna Anna-Greta och Märha kan kännas lite taggig och jag tycker det förstör lite av den goda och muntra stämningen som känns som bokens huvudskliga mål. Jag gillar också de manliga huvudkaraktärerna Krattan och Snillet samt den lättsamma Stina mer än de två ovan. De passar perfekt in i boken och min favoritgamling lär bli Stina som är lite rolig, men samtidigt har en stark personlighet. Det positiva med alla karaktärer är att de bara växer för mig genom bokens gång och i slutet gillar jag de alla starkt.
Jag uppskattar skiftningarna som kommer när åldringarna förnyar och moderniserar sitt eget språk. Boken är helt klart unnderhållande.
Inte bara unga kan göra uppror. Är ni trötta på att läsa om ungdomar i dystopier som står upp mot orättvisor och skapar revolution? De gamla kan de också och i Kaffe med rån visar Catharina Ingelman-Sundberg att revolutioner är möjliga även i de vardagliga sammanhangen och bara för att du är sjuttiofem så betyder det inte att du ska vara nöjd med det som ges.
En sak är säker åldern sätter inga gränser! Märtha, Stina, Anna-Greta, Krattan och Snillet vet det, hoppas du också vet det!
Böcker i serien Pensionärsligan:
Kaffe med rån
Låna är silver, råna är guld
Gillar fotot! :D