Giraffens tårar
titel: Giraffens tårar
del: 2/15
författare: Alexander McCall Smith
förlag: Månpocket
start: 18/8-15
slut: 28/8-15
Om:
Kultur, traditioner, färger och en dektitiv utan dess like.
Giraffens tårar är fortsättningen på boken om den första kvinnliga detektivbyrån i Afrika. Numera tampas inte bara Mma Ramotswe med brott utan också med sitt kärleksliv.
Det tar inte lång tid innan jag är helt insvept i bokens mysiga atmosfär. Det är en härlig känsla att återse Mma Ramotswe och att få besöka Botswana igen.
Alexander McCall Smith beskriver värmen i det land som Mma Ramotswe älskar, landet som inte bara värms av solen utan också av människorna i det. Jag får en tydlig känsla av Botswanas traditioner och en syn på Afrika som jag aldrig har fått förut. Jag tycker om att läsa om kontrasterna mellan tradition och modernitet och finner det ytterst glädjande att dessa två kan fungera så bra hand i hand. Det är också fascinerande att läsa om Mma Ramotswe egna dilemman och reflektioner kring de båda delarna. Här beskrivs en problematik som många människor med en stark kultur eller religion brottas med, men också hela länder. McCall Smith får fram detta på ett enkelt sätt samtidigt som allvaret smygs in bakom härliga karaktärer och livfulla miljöer.
Jag kan riktigt se färgerna framför mig och jag fattar verkligen tycke för referenserna till de västerländska och amerikanska klyshor och fördomar som svingas fram. Det är rätt och slätt en god mix av fördomar om Afrika och Amerika. En kamp hos Mma Ramotswe om modernitet och traditionalitet, men framför allt vad det innebär att vara en god människa.
Sedan finns det något otroligt härligt med de detaljerade beskrivningarna av gatorna, folket, husorna, männen, bungalows och de olika träden. Det är de beskrivningarna som gör boken till en levande mysig bubbla som jag bara vill befinna mig i. Boken kan tyckas vara enkel, men det finns en komplex helhet som det är omöjligt att inte tycka om!
I Giraffens tårar får vi inte bara möta Mma Ramotswe utan vi får också läsa ur J.L.B. Matekonis perspektiv och det är ett stort nöje även om jag saknar lite av Mma Ramotswes alla jakter samt hennes stora pondus. Jag gillar dock att hon är en riktigt snäll kvinna som bara använder sin kraft när det behövs.
Det som jag saknar lite grann är det fall som tas upp i början och som sedan inte riktigt följs upp utan mycket kommer i mellan. I det fallet ligger en stor del av det sorgliga, delikata som hade en ännu större roll i den första boken, men som så tydligt är en del av den här bokserien. Jag hoppas på spänning och lösning av fallet i bokens absoluta slut. Jag får en lösning även om det inte är så spännande som jag hade hoppats på.
Det är en bok som går fort att läsa, lätt att läsa, som lockar till skratt och öppnar världsliga perspektiv!
Den botswanska moralen - en tanke om vad som är rätt och fel. En tanke om hur mycket egoism som det läggs kraft på när vi istället skulle kunna uppskatta det vi har och ta hand om oss själva och människorna runt omkring oss, liksom den jord vi lever av.
Det är de ibland något absurda tankar som verkligen fångar bokens själ. Att alla dessa inslag av humor mitt i ett sorgligt sammanhang kan framföras på ett sådant okrånglat sätt är sinnebilden för Mma Ramotswes personlighet och för boken i helhet.
Giraffens tårar är en bok som går fort att läsa, lätt att läsa, som lockar till skratt och öppnar världsliga perspektiv!
Böcker i serien Damernas detektivbyrå:
Damernas detektivbyrå
Giraffens tårar
Vackra flickors lott
Kalaharis skrivmaskinsskola för män
Livets skafferi
I muntra damers sällskap
Lycka på ett par blå skor
Den gode maken på Zebra Drive
Miraklet på Speedy Motors
Tedags för normalt byggda damer
Extra bekvämt på Safariklubben
Lördagens stora bröllopsfest
Limpopos akademi för privatdetektiver
Små skavanker på skönhetssalongen